HUR MYGGORNA KOM TILL SÁPMI
HVORDAN MYGGEN KOM TIL SÁPMI
För länge sedan, långt uppe i norr, i Sápmi, bodde flera familjer tillsammans i en siida, en liten by. I siidan bodde en Áhkká, en gammal kvinna. Áhkká var liten, snabb och driftig. Hon bodde i en torvkåta tillsammans med sin familj och hunden Ránne, som barnen älskade att leka med. Kåtan låg bredvid en älv, där familjen hämtade vatten och fiskade.
For lenge siden, langt mot nord, i Sápmi, bodde det flere familier sammen i en siida, en liten landsby. I siidaen bodde det en Áhkká, en gammel kone. Áhkká var liten, rask og driftig. Hun bodde i en jordgamme sammen med familien sin og hunden Ránne, som barna elsket å leke med. Gammen lå ved siden av en elv, der familien hentet vann og fisket.
En dag när Áhkká var nere vid älven för att hämta vatten öppnade sig himlen, och jordens skapare kom ner till henne.
Jordens skapare hade just skapat myggorna och lagt hela myggsvärmen i en säck som han knöt hårt med en dubbelknut. Han gav säcken till Áhkká utan att berätta vad som fanns i den och bad henne att ta väl hand om den.
Áhkká tackade för förtroendet och tog emot säcken. Hon lovade att hon aldrig skulle öppna den eller ge den till någon annan.
En dag da Áhkká var nede ved elven for å hente vann, åpnet himmelen seg, og jordens skaper kom ned til henne.
Jordens skaper hadde nettopp skapt myggen og puttet hele myggsvermen i en sekk og knytt den stramt igjen med dobbeltknute. Han ga sekken til Áhkká, uten å fortelle henne hva som var inni den, og ba henne om å passe godt på den.
Áhkká takket for tilliten og tok imot sekken. Hun lovet at hun aldri skulle åpne den eller gi den til noen andre.
Áhkká tog med sig säcken till kåtan och höll noga uppsikt över den så att varken barnen eller hunden kunde få tag på den. Därför hade hon den med sig överallt. Hon tog med den ut när hon skulle arbeta, och när hon skulle sova lade hon den under huvudet och använde den som huvudkudde. Men hela tiden kunde hon höra att något i säcken surrade och gav ifrån sig ljud.
Áhkká tok med seg sekken til gammen og passet godt på den slik at verken barna eller hunden fikk tak i den. Derfor hadde hun den med seg overalt. Hun tok den med seg ut når hun skulle jobbe, og når hun skulle sove, la hun den under hodet og brukte den som hodepute. Men hele tiden kunne hun høre at noe i sekken summet og laget lyder.
Áhkká var mycket nyfiken på vad det var som surrade i säcken. Hon ville gärna titta, men kom ihåg att hon hade lovat att inte öppna den.
Myggorna höll liv och rörelse i säcken dygnet runt, och Áhkká blev allt mer trött på surret.
– Snälla, var tysta, hyschade hon åt säcken. Men myggorna var inte skapade för ett liv i fångenskap. De fortsatte att surra och flyga omkring natt och dag. Det blev aldrig någon ro.
Áhkká var veldig nysgjerrig på hva som summet i sekken. Hun ville gjerne kikke, men husket at hun hadde lovet å ikke åpne den.
Myggen holdt liv og røre i sekken døgnet rundt, og Áhkká ble stadig mer lei av summinga.
– Vær så snill, vær stille, hysjet hun på sekken. Men myggen var ikke skapt for et liv i fangenskap. De fortsatte å summe og svirre natt og dag. Det var aldri fred å få.
Till slut stod hon inte ut längre. Hon var tvungen att ta reda på vad det var som lät i säcken.
– Det vore väl både rätt och rimligt att få veta vad det egentligen är jag vaktar, tänkte Áhkká. Hon lossade försiktigt på snöret runt säcken så att hon kunde se vad som fanns inuti.
Til slutt holdt hun ikke ut lenger, hun måtte finne ut hva som lagde lydene i sekken.
– Det ville vel være både rett og rimelig å få vite hva jeg egentlig passer på, tenkte Áhkká. Hun løsnet forsiktig på snora rundt sekken, slik at hun kunne se hva som var inni den.
Innan hon visste ordet av det flög myggorna ut ur säcken. De svärmade åt alla håll och stack både människor och djur!
Áhkká blev helt förskräckt! Hon sprang efter myggorna och försökte fånga dem i säcken igen, men det var helt omöjligt eftersom de var så många och så pyttesmå.
Myggorna var fria!
Før hun visste ordet av det, fløy det mygg ut av sekken. Myggen svermet til alle kanter og stakk både mennesker og dyr!
Áhkká ble helt forskrekket! Hun løp etter myggen og prøvde å fange dem i sekken igjen, men det var helt umulig, fordi de var så veldig mange og så bittesmå.
Myggen var fri!
När jordens skapare bad Áhkká att ta hand om säcken förstod han att hon snart skulle tröttna och släppa myggorna fria.
Även om myggor kan vara besvärliga för människor och djur är de också nyttiga. För fåglar och fiskar är myggor viktig föda, och myggorna hjälper blommor och andra växter att sprida sig.
Myggorna är också samernas biigá, samernas goda hjälpare. De hjälper till att samla renhjorden genom att driva renarna upp på högfjället.
Den gangen da jordens skaper ba Áhkká om å passe på sekken, skjønte han at hun fort ville bli lei og slippe myggen fri.
Selv om mygg kan være plagsomme for mennesker og dyr, er de også nyttige. For fugl og fisk er mygg nødvendig mat, og myggen hjelper blomster og andre vekster med å spre seg.
Myggen er også samenes biigá, samenes gode hjelper. De hjelper til med å samle reinflokken ved å jage reinsdyrene til høyfjellet.
Ända sedan den gången då Áhkká öppnade säcken och myggorna tog sig ut har myggorna återvänt till Sápmi varje sommar.
Det sägs att myggorna alltid kommer tillbaka före midsommar, även om de måste ta stavar till hjälp för att ta sig fram.
Och så gick det till när myggorna kom till Sápmi!
Helt siden den gangen Áhkká åpnet sekken, og myggen kom seg ut, har myggen kommet tilbake til Sápmi hver eneste sommer.
Det sies at myggen alltid kommer tilbake innen Sankthans, om den så må ta staver til hjelp for å komme frem.
Og slik gikk det til at myggen kom til Sápmi!
Hvordan myggen kom til Sápmi//Hur myggorna kom till Sápmi
Illustrasjoner: Gunnlaug Ballovarre
Forsidedesign: Mari Helén Holum
Utgitt av Nasjonalt senter for samisk i opplæringa og Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring
Den samiske fortellertradisjonen har blitt tatt vare på gjennom muntlig overlevering i flere generasjoner. Denne versjonen av fortellingen er en gjendiktning av et tradisjonelt samisk eventyr. Enkelte ord i denne fortellingen er på nordsamisk.
Korrektur og lyd på svensk og norsk bokmål: Emmy Josefin Helsing
ISBN:
Copyright © 2026 · Nasjonalt senter for samisk i opplæringa · Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring
Lisensiert under en CC BY-NC-ND 4.0 Navngivelse-IkkeKommersiell-IngenBearbeidelser 4.0 Internasjonal lisens.
Du finner flere flerspråklige fortellinger gratis på morsmål.no/fortellinger
Der finner du også tilleggsressurser og lydstøtte til fortellingene.
Copyright © 2026
Nasjonalt senter for samisk i opplæringa
Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring
Lisensiert under en CC BY-NC-ND 4.0 Navngivelse-IkkeKommersiell-IngenBearbeidelser 4.0 Internasjonal lisens.
